Malmö uusim puitmaja "Fyrtornet" ehk "Tuletorn"

Siin on vaid üks näide minu kodulinnast Malmöst.

Artikkel: ... Men just nu är det Fyrtornet som lockar studiebesök från hela världen – många i branschen vill lära sig att bygga med trä. Måns Herner säger att det är givet att dela med sig av sina erfarenheterna av att bygga ett så pass högt hus med en stomme av trä.
– I Sverige finns ännu inte den kunskapen som krävs för att konstruera en så här högg stomme huvudsak i trä. Utgångspunkten är limträbalkar, limträpelare och korslimmade träväggar. Upp till åtta våningar brukar det inte vara några problem, men nu skulle vi bygga tre våningar till.
Måns Herner berättar att de tittade på olika lösningar som att lägga betong för att stabilisera huset mot vindarna, en annan lösning var en 35 ton ting stålbalk för att staga upp de översta våningarna.
– Men det kändes inte rätt klimatmässigt
Lösningen blev istället ett österrikiskt företag, Binderholtz, med lång träbyggnadstradition.
– Sveriges erfarenhet av höga trähus startade i och med att vi gick in i EU för trettio år sedan och vi var tvungna att anpassa våra byggregler, det är kort tid jämfört med traditionen i Österrike, Schweiz och Tyskland, säger Joakim Lyth.

-

... Kuid praegu meelitab Fyrtornet kohale õppevisiite kogu maailmast – paljud valdkonna spetsialistid soovivad õppida, kuidas puidust ehitada. Måns Herner ütleb, et loomulikult on vaja jagada oma kogemusi nii kõrge puidust karkassiga hoone ehitamisel.

– Rootsis ei ole veel piisavalt teadmisi, mis oleksid vajalikud sellise kõrge puidust karkassi konstrueerimiseks. Aluseks on liimpuitpalgid, liimpuitpostid ja ristkihtpuidust seinad. Kuni kaheksa korrust ei tekita tavaliselt probleeme, kuid nüüd pidime ehitama kolm korrust veel juurde.

Måns Herner räägib, et nad vaatasid erinevaid lahendusi, näiteks betooni lisamist hoone tuulte vastu stabiliseerimiseks; teine lahendus oli 35-tonnine terastala, et toestada ülemisi korruseid.

– Kuid see ei tundunud kliima mõttes õige.

Lõpuks leiti lahendus Austria ettevõttelt Binderholtz, millel on pikk traditsioon puitehituse alal.

– Rootsi kogemused kõrgete puithoonetega said alguse, kui liitusime Euroopa Liiduga kolmkümmend aastat tagasi ja pidime kohandama oma ehitusreegleid. See on lühike aeg võrreldes Austria, Šveitsi ja Saksamaa traditsioonidega, ütleb Joakim Lyth.